Jag vill…

…bära klänning och hatt varje dag
…bo där solen lyser varm och himlen är blå
…umgås med glada och positiva människor
…ta hand om min kropp och själ!

Är detta realistiskt att vilja? Är detta något jag kan se till att få? Ja, det är klart det är! 

Varför har vi ofta ganska enkla och realistiska drömmar och mål, men gör inte alltid tillräckligt för att förverkliga dom? Varför säger vi till oss själva att det inte går och ofta ger upp tanken? För mig har det alltid varit viktigt att göra det jag vill. Och förändra när det är dags, när jag inte längre gör det jag vill.

Jag står inför en tid med stora förändringar. Helt nödvändiga förändringar för att livet ska vara som jag vill att det ska vara. En allt för lång tid har jag motat bort min inre röst som säger vad jag måste göra. Nu är det dags. Det är dags att börja räkna ner till då jag sätter på mig hatt och dansar runt i solsken.

lycklig-woman-in-solros-gärde-leka-på-ukulele-stock-foto_csp53134644

KonMari

Häromdagen kom jag över en kommentar på Facebook som nämnde KonMari-metoden. Jag har inte tidigare hört talas om den, vilket förvånar mig själv då jag är en sökare på nätet om allt som har med minimalism och att organisera sitt liv enklare. Jag spenderade förstås en stund med att läsa på om KonMari och blev så glad när jag upptäckte att hennes filosofi stämmer så bra överens med min redan påbörjade minimalistiska livsstil. Och dessutom finns det checklistor som hjälper till att göra din utrensning lättare och mer överskådlig. KonMari-metoden är lite annorlunda i synen på hur man rensar ut sitt hem. Den bygger på att man tar kategori för kategori med saker istället för att rensa ut rum för rum. Men jag gillar det!

Så självklart har jag satt igång med den första checklistan som har med kläder att göra. Det område som man ska börja med och dessutom göra klart innan man går vidare till nästa kategori. Som jag tidigare skrivit så är det inte så länge sedan jag gjorde en ordentlig utrensning av mina garderober. Trots det så kände jag direkt när jag började slita ut kläder från garderoben att det kommer finnas mängder att fortfarande göra sig av med. Så här såg det ut när jag börjat med den första garderoben.

IMG_1915

Tanken är att man ska samla ihop alla sina kläder på ett ställe och sedan börja rensa, men jag tyckte att det fick räcka med en garderob och kläder som låg spridda lite här och där. Då jag använde mig av sängen kändes det som jag behövde hinna klart idag för att sedan kunna sova där i kväll. Trots att jag bara började med en garderob så insåg jag snabbt vilka enorma mängder kläder jag har (trots brutal utrensning för bara några veckor sedan). Helt klart långt i från den minimalistiska garderob jag önskar och Projekt 333 känns också väldigt långt bort.

IMG_1917

Jag inser vilken jäkla röra jag har bland framförallt underkläder, linnen och strumpor. Och här fanns också mängder att rensa ut. Mycket slitet och sånt jag inte gillar. Varför får det ligga där och ta plats? Sedan har jag mina älskade strumpbyxor ❤ Mitt favoritplagg alla kategorier och som jag har väldigt många av då klänningar är mitt andra favoritplagg. Kan konstatera att vid min förra utrensning måste jag ha missat just lådan med strumpbyxor för här städades det bort otaliga som var slitna, ful färg, hemskt mönster eller bara allt för många av samma sort. Så här många fick bli kvar och så vek jag dom fint enligt KonMari’s sätt.

IMG_1918

Fortfarande är det väldigt många strumpbyxor kvar, men åtminstone ligger dom fint vikta och alla tilltalar mig på något sätt. Du ska enligt KonMari ställa dig frågan – Does this item spark joy? Och för stunden svarar jag JA på den frågan gällande mina strumpbyxor. Tyvärr blev det så många som 18 st 🙂

Tacka JA

Jag har alltid tyckt att allt för många inte tar sig tid till att umgås eller hitta på saker spontant. Jag menar att kalendern ofta sägs vara så fulltecknad att det inte finns tid till att vara spontan. Man visar lite stolt upp att det inte finns några som helst luckor i kalendern och en fika på stan eller gemensam middag med vänner behöver bokas upp flera veckor i förväg. Varför är det så?

Visst finns det dagar då man har saker inplanerat. Och vissa perioder i livet eller på året kan det förstås behövas planeras in lite mer än vanligt. Men borde vi inte försöka eftersträva att ha tid till att vara mer spontana? Att inte vilja boka upp mer än nödvändigt och istället ha tid till att känna efter vad man vill göra för stunden. Och förstås göra det!

Jag ska börja tacka JA till allt jag vill göra. Låta min kalender styra mig så lite som möjligt och vara spontan så ofta som det går. I slutändan handlar det ju egentligen bara om en sak och det är att följa sin känslor. Och att våga vara mindre upptagen 🙂

 

Bloggen bor hos WordPress.com.

Upp ↑